Migration, kravpolitik och medborgarskap: Vad står på spel?

Tester för medborgarskap uppfattas ofta som en mekanism till förbättrad integration i det svenska samhället. Men bidrar krav verkligen till att invandrare blir bättre på svenska och integreras snabbare? Vad säger forskningen om konsekvenser av införandet av tester för medborgarskap?

 

De senaste åren har flera EU-länder gjort det svårare för nya invånare att bli medborgare, bland annat genom ökade krav på språk- och samhällskunskaper. Lagar har ändrats i syfte att ställa högre krav på invandrares anpassning: t ex försvårade villkor för att få uppehållstillstånd och/eller medborgarskap, införande av strängare regler för familjeåterförening och förbud mot slöjor i skolor. Trenden speglar ett förnyat intresse att försvara den egna nationella identiteten genom åtgärder som riktas mot nyanlända och som går ut på att kräva att dem uppnår kunskaper och attityder som kännetecknar ”goda” samhällsmedborgare. Även i den svenska politiska debatten framförs förslag på högre krav på invandrares anpassning kopplat till medborgarskap. Medborgarskapskrav uppfattas ofta som en mekanism till förbättrad integration. Men bidrar sådana krav verkligen till att invandrare integreras snabbare? Vad säger forskningen om konsekvenser av införandet av tester för medborgarskap?

När: 2019-07-03 16:45-17:30

Var: Västsvenska Arenan, Skogen

Arrangör: Göteborgs universitet

Medverkande

Andrea Spehar

Docent, Statsvetenskapliga institutionen och företåndare för Centrum för Global Migration, Göteborgs universitet

Tommaso Milani

Professor, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet