Regionala mål ska få västsvenskarna att konsumera mer hållbart

Västsverige driver på omställningen till ett mer hållbart samhälle och har några av de mest ambitiösa regionala klimatmålen i Sverige. 2030 ska regionen vara fossiloberoende och utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen de sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010.

 

Text: Sara Steinholtz Sparby

För att uppnå en hållbar konsumtion är det viktigt att alla aktörer i samhället bidrar. Det menar Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem och en av deltagarna i ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om”, ett initiativ som drivs av Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen tillsammans med många andra aktörer.

Klimat 2030 har fyra olika fokusområden: Klimatsmart mat, hållbara transporter, förnybara produkter och tjänster, och sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler.

– Vi behöver göra konkreta saker för att bidra till en samhällsförändring och visa politikerna vad som är möjligt att genomföra, säger Helene Samuelsson.

Hon menar att industrin och handeln bör verka för att skadliga produkter fasas ut och att miljövänliga alternativ blir mer tillgängliga och attraktiva. Som exempel lyfter hon att Preem 2011 tog fram en diesel gjord på tallolja som är en restprodukt från skogsindustrin. Preems raffinaderier i Göteborg och Lysekil står tillsammans för 80 procent av den svenska raffinaderikapaciteten och målet är att de år 2030 ska tillverka 3 miljoner kubikmeter fossilfritt bränsle. Det motsvarar hela deras försäljning av drivmedel på den svenska marknaden. Just nu driver de flera projekt där målet är att tillverka förnybar diesel och bensin av lignin och av sågspån, även förnybart flygbränsle kan komma att bli aktuellt.

– Vi är en del av lösningen. Därför efterfrågar vi en politik som inte bara satsar på ökad konsumtion av förnybara drivmedel utan också på själva produktionen. Sverige har en unik potential att bli självförsörjande på biodrivmedel och Preem med sina raffinaderier kan ta en viktig roll i omställningen, säger hon.

Styrmedel gör det lättare att välja

En allt större och ökande del av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser sker i andra länder enligt Naturvårdsverket. Livsmedel och transporter står för hälften av hushållens utsläpp. Nyligen fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att se över hur nationella mål kopplade till våra konsumtionsbaserade utsläpp kan utformas.

– Sverige kan ha direktkontroll över de utsläpp som sker inom landet med hjälp av skatter och regleringar, men vi måste även försöka ta ansvar för de utsläpp vi importerar när vi handlar över gränserna, säger Fredrik Hedenus, som forskar kring strategier som minskar klimatpåverkan från energi- och matproduktion, vid Chalmers.

Han säger att information är ett väldigt svagt styrmedel i sammanhanget och att det behövs mer effektiva politiska styrmedel som gör det lättare för konsumenter att välja hållbara alternativ. De viktigaste områdena att fokusera på är där den politiska styrningen är svag, eller där det rent tekniskt är svårt att minska utsläppen, exempelvis inom flyg och matproduktion.

– När det gäller mejeri- och köttproduktion har vi inga tekniker i dag för att kunna minska utsläppen i större skala.  Då blir frågan om vad man konsumerar viktig. Ett viktigt styrmedel kan vara en klimatskatt på livsmedel som kött och mjölk, säger Fredrik Hedenus och fortsätter:

– Även flyget är en utmaning. Det är internationellt och svårt att styra men det finns saker att göra. Vi har till exempel en flygskatt i Sverige som går att höja och det finns säkerligen mycket som går att utveckla när det gäller tekniken.

Han påpekar att man samtidigt ska vara försiktig med hur den här typen av mål används. Målen skulle kunna uppnås genom att de länder vi importerar ifrån genomför åtgärder, eller genom att vi i Sverige enbart importerar från länder med låga utsläpp som exempelvis Island.

– Men då flyttar vi samtidigt problemet. Island kanske importerar från Kina istället som har höga utsläppsnivåer, säger han.

En annan mer radikal lösning skulle vara att vi jobbar mindre och får lägre inkomster, då det finns ett starkt samband mellan inkomstnivå och utsläpp.

Att en region sätter upp mål kopplade till konsumtionsbaserade utsläpp är ovanligt, enligt Fredrik Hedenus. Han menar att det är positivt att man för samtal på olika nivåer för att försöka hitta en väg framåt där utsläppen minskar.

Helene Samuelsson lyfter också samtal och kunskapsöverföring som en viktig del i Västsveriges klimatarbete.

– Jag tror på att jobba överskridande mellan olika branscher, myndigheter och beslutsfattare för att förstå vilka möjligheter som finns och vilken potential vi faktiskt har.

 

Seminarier i Almedalen

 

Cirkulärt och digitalt – design för hållbar konsumtion?
Söndag 1 juli | 16:30–17:30

Havets möjligheter – innovationer och hållbar blå tillväxt
Måndag 2 juli | 10:30–11:30

Vad blir det för mat imorgon?
Tisdag 3 juli | 15:00–16:00

Hur klimatsmart kan Sverige bli?
Onsdag 4 juli | 09:00–10:00

Morgondagens textilindustri – ett rent nöje?
Onsdag 4 juli | 13:30–14:30

Lövbiff, larver eller linser –hur äter jag både hållbartoch hälsosamt?
Onsdag 4 juli | 16:30–17:30