”Vi har ett ansvar att inte bygga journalistik kring twitterstormar”

Valrörelsen 2018 kommer till stor del att äga rum på sociala medier. Olika kampanjer och budskap vill få oss att reagera och snabbt ta ställning, ofta på bara några sekunder. Hur påverkar det debattklimatet och det demokratiska samtalet?

 

Text: Sara Steinholtz Sparby

Enligt en rundringning som Dagens Nyheter genomfört tror alla riksdagspartier att sociala medier blir viktigare i årets valrörelse än någonsin. Dessutom förväntar sig partierna en hårdare ton jämfört med tidigare val, trots att de själva inte säger sig vilja vara en del av ett hårt debattklimat.

– Valet 2018 kallas ibland för Facebook-valet. Så långt vill inte jag gå men visst kommer en stor del av valrörelsen att utspela sig på sociala medier och framför allt Facebook som är den största kanalen. Det påverkar tonen i debatten. På sociala medier råder ett mer direkt tilltal som kan göra det lättare att gå över gränsen, att bli mer osaklig eller gå till personangrepp, säger Henrik Ekengren Oscarsson, ansvarig för svenska valforskningsprogrammet och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han påpekar samtidigt att det är viktigt att inte använda ”twitterankdammen” som en barometer för det allmänna debattklimatet.

– Det är lätt att få en skev bild av samtalstonen när man är inne på Twitter och läser hätska, kortfattade inlägg. Då gäller det att komma ihåg att det bara är 3–4 procent av befolkningen som har ett twitterkonto, huvuddelen av debatten förs inte där.

Pia Rehnquist är chefredaktör för Sydsvenskan och även ansvarig utgivare för Helsingborgs Dagblad. Hon upplever att viljan att maximera gillandet, klickandet och spridningen på sociala medier bidrar till att förenklade och polariserade synsätt breder ut sig samtidigt som partierna pratar mindre och mindre sakpolitik.

– Trots det märker vi att våra läsare efterfrågar mer fokus på just sakfrågor och mindre på det politiska spelet, säger hon.

Pia Rehnquist upplever att diskussionsklimatet har hårdnat på alla nivåer de senaste åren. Både mellan politiker och bland allmänheten.

– Vi märker också stor skillnad på redaktionerna. Sedan något år tillbaka är tonen mot oss hårdare. Det känns mer vedertaget att tycka illa om journalister och medier i dag.

Henrik Ekengren Oscarsson håller med om att debattklimatet har blivit allt mer polariserat de senaste åren, men säger samtidigt att tonen alltid hårdnar när det är valår.

– Det är relativt förutsägbart att det blir ett hårdare tonläge när vi går in i en valrörelse.  Det blir mer fokus på ansvar och resultat. Vems fel är det att det ser ut som det gör? säger han.

På sociala medier drillas vi i att reagera och snabbt ta ställning i olika frågor och den som vill nå ut med ett budskap har några få sekunder på sig att väcka uppmärksamhet.

– Risken är att politiken reduceras till talepunkter och slogans. Vi behöver skapa plattformar där människor som har ansvar för viktiga delar av vår vardag får möjlighet att förklara hur de tänker och resonerar. Annars tvingas de ansvarstagande partierna att spela i samma liga som de populistiska, säger Henrik Ekengren Oscarsson och fortsätter:

– På lång sikt hoppas jag att de förtroendevalda som vi väljer att ge vår väljarmakt till, är personer som inte tar den lätta vägen med förenklade budskap.

Pia Rehnquist menar att politikerna själva och media har stort ansvar för att få till ett justare debattklimat med mer fokus på sakfrågor.

– Vi inom media vet precis vilka historier och slagkraftiga rubriker som lockar till läsning. Vi har ett ansvar att vara sakliga och inte rusa med och bygga journalistik kring twitterstormar, säger hon.

Henrik Ekengren Oscarsson menar att det största ansvaret ligger hos var och en av oss.

– I dag är vi snabba att fördöma meningsmotståndare istället för att vara intellektuellt nyfikna på andras åsikter. Det gäller att vara uppmärksam och inte dras med och själv börja använda samma hårda ton, säger han och fortsätter:

– Det gäller att komma ihåg att valrörelser alltid handlar om de frågor där det råder mest konflikt. Det är konflikterna som får mest uppmärksamhet vilket kan ge en skev bild av verkligheten. Vår forskning visar att väljarna brukar ha en positiv bild av valrörelsen. De anser sig bli mer kunniga och får ett större förtroende för politiker. Det kan vara hårda tag i debatten men samtidigt ser vi att det händer något positivt när vi går igenom en valrörelse. Det är trösterikt.

 

Seminarier i Almedalen

 

Hur mår svensk demokrati och vem styr valrörelsen?

Måndag 2 juli | 09:00-10:00

Snacka om nyheter – Vilka medier väljer unga? Och vad blir den verkligt virala valfrågan?

Måndag 2 juli | 13:30-14:30

Sociala medier-priset: Vem gör samhället bättre genom sociala medier?

Tisdag 3 juli | 16:00-16:30

Svensk samhällsopinion: om förtroende, oro, viktiga samhällsfrågor och partier

Fredag 6 juli | 09:00-10:00

 

Det här är en artikel ur vårt magasin Arena Västsverige, ladda ner hela magasinet här.