Author Archives: västsvenskaarenan.se

  1. Västsvenska Arenan och Almedalen 2018 i siffror

    Leave a Comment

    Västsvenska Arenan hade en mycket framgångsrik Almedalsvecka där vi slog rekord på alla fronter, bland annat fick vi mer uppmärksamhet än någonsin i media. Nedan följer ett urval av nyckeltal från årets satsning i Almedalen.

    50 000 videovisningar på Facebook
    9 000 besök på Västsvenska Arenan
    100 bokade aktiviteter på Västsvenska Arenan
    ministerbesök på Västsvenska Arenan
    7 år i med Västsvenska Arenan i Almedalen

    Nu har vi en händelserik höst framför oss, håll dig uppdaterad här på vår hemsida och följ oss i våra sociala kanaler Facebook, Twitter och LinkedIn för information om kommande höstaktiviteter.

  2. Återupplev Almedalsveckan 2018

    Leave a Comment

    Stort tack till alla besökare, moderatorer, paneldeltagare och medarrangörer som var med oss på Västsvenska Arenan under Almedalsveckan 2018. Om du missade något seminarium eller vill titta igen hittar du alla seminarier från Almedalsveckan 2018 här på vår hemsida under  Livesändningar eller på vår Facebooksida.

    I höst återkommer vi med fler aktiviteter på hemmaplan så kika gärna in här på hemsidan eller följ oss i våra sociala kanaler för att hålla dig uppdaterad.

     

  3. Regionala mål ska få västsvenskarna att konsumera mer hållbart

    Leave a Comment
    Västsverige driver på omställningen till ett mer hållbart samhälle och har några av de mest ambitiösa regionala klimatmålen i Sverige. 2030 ska regionen vara fossiloberoende och utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen de sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010.

     

    Text: Sara Steinholtz Sparby

    För att uppnå en hållbar konsumtion är det viktigt att alla aktörer i samhället bidrar. Det menar Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem och en av deltagarna i ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om”, ett initiativ som drivs av Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen tillsammans med många andra aktörer.

    Klimat 2030 har fyra olika fokusområden: Klimatsmart mat, hållbara transporter, förnybara produkter och tjänster, och sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler.

    – Vi behöver göra konkreta saker för att bidra till en samhällsförändring och visa politikerna vad som är möjligt att genomföra, säger Helene Samuelsson.

    Hon menar att industrin och handeln bör verka för att skadliga produkter fasas ut och att miljövänliga alternativ blir mer tillgängliga och attraktiva. Som exempel lyfter hon att Preem 2011 tog fram en diesel gjord på tallolja som är en restprodukt från skogsindustrin. Preems raffinaderier i Göteborg och Lysekil står tillsammans för 80 procent av den svenska raffinaderikapaciteten och målet är att de år 2030 ska tillverka 3 miljoner kubikmeter fossilfritt bränsle. Det motsvarar hela deras försäljning av drivmedel på den svenska marknaden. Just nu driver de flera projekt där målet är att tillverka förnybar diesel och bensin av lignin och av sågspån, även förnybart flygbränsle kan komma att bli aktuellt.

    – Vi är en del av lösningen. Därför efterfrågar vi en politik som inte bara satsar på ökad konsumtion av förnybara drivmedel utan också på själva produktionen. Sverige har en unik potential att bli självförsörjande på biodrivmedel och Preem med sina raffinaderier kan ta en viktig roll i omställningen, säger hon.

    Styrmedel gör det lättare att välja

    En allt större och ökande del av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser sker i andra länder enligt Naturvårdsverket. Livsmedel och transporter står för hälften av hushållens utsläpp. Nyligen fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att se över hur nationella mål kopplade till våra konsumtionsbaserade utsläpp kan utformas.

    – Sverige kan ha direktkontroll över de utsläpp som sker inom landet med hjälp av skatter och regleringar, men vi måste även försöka ta ansvar för de utsläpp vi importerar när vi handlar över gränserna, säger Fredrik Hedenus, som forskar kring strategier som minskar klimatpåverkan från energi- och matproduktion, vid Chalmers.

    Han säger att information är ett väldigt svagt styrmedel i sammanhanget och att det behövs mer effektiva politiska styrmedel som gör det lättare för konsumenter att välja hållbara alternativ. De viktigaste områdena att fokusera på är där den politiska styrningen är svag, eller där det rent tekniskt är svårt att minska utsläppen, exempelvis inom flyg och matproduktion.

    – När det gäller mejeri- och köttproduktion har vi inga tekniker i dag för att kunna minska utsläppen i större skala.  Då blir frågan om vad man konsumerar viktig. Ett viktigt styrmedel kan vara en klimatskatt på livsmedel som kött och mjölk, säger Fredrik Hedenus och fortsätter:

    – Även flyget är en utmaning. Det är internationellt och svårt att styra men det finns saker att göra. Vi har till exempel en flygskatt i Sverige som går att höja och det finns säkerligen mycket som går att utveckla när det gäller tekniken.

    Han påpekar att man samtidigt ska vara försiktig med hur den här typen av mål används. Målen skulle kunna uppnås genom att de länder vi importerar ifrån genomför åtgärder, eller genom att vi i Sverige enbart importerar från länder med låga utsläpp som exempelvis Island.

    – Men då flyttar vi samtidigt problemet. Island kanske importerar från Kina istället som har höga utsläppsnivåer, säger han.

    En annan mer radikal lösning skulle vara att vi jobbar mindre och får lägre inkomster, då det finns ett starkt samband mellan inkomstnivå och utsläpp.

    Att en region sätter upp mål kopplade till konsumtionsbaserade utsläpp är ovanligt, enligt Fredrik Hedenus. Han menar att det är positivt att man för samtal på olika nivåer för att försöka hitta en väg framåt där utsläppen minskar.

    Helene Samuelsson lyfter också samtal och kunskapsöverföring som en viktig del i Västsveriges klimatarbete.

    – Jag tror på att jobba överskridande mellan olika branscher, myndigheter och beslutsfattare för att förstå vilka möjligheter som finns och vilken potential vi faktiskt har.

     

    Seminarier i Almedalen

     

    Cirkulärt och digitalt – design för hållbar konsumtion?
    Söndag 1 juli | 16:30–17:30

    Havets möjligheter – innovationer och hållbar blå tillväxt
    Måndag 2 juli | 10:30–11:30

    Vad blir det för mat imorgon?
    Tisdag 3 juli | 15:00–16:00

    Hur klimatsmart kan Sverige bli?
    Onsdag 4 juli | 09:00–10:00

    Morgondagens textilindustri – ett rent nöje?
    Onsdag 4 juli | 13:30–14:30

    Lövbiff, larver eller linser –hur äter jag både hållbartoch hälsosamt?
    Onsdag 4 juli | 16:30–17:30

  4. ”Regeringen måste ta ett större ansvar för digitaliseringen”

    Leave a Comment
    Digitaliseringen beskrivs som den största samhällsomställningen sedan industrialiseringen. Sverige vill vara världsledande, men inom framför allt offentlig sektor har vi inte hängt med. Digitaliseringsminister Peter Eriksson vill att staten tar ett större ansvar.

     

    Text: Anders Steinvall

    Sveriges regering offentliggjorde våren 2017 en digitaliseringsstrategi med högt satta mål. Visionen är ett hållbart digitaliserat och helt uppkopplat Sverige. Digitalt kompetenta och trygga medborgare ska bidra till utvecklingen.

    Digitaliseringsminister Peter Eriksson påpekar att Sverige redan är bra på många saker; allt från det digitala entreprenörskapet till utbyggnaden av bredband.

    – Men ett område där vi inte är bäst är just digitaliseringen av den offentliga sektorn. Jag tror regeringen och staten måste ta ett större ansvar. Man måste kunna samordna mer, säger Peter Eriksson.

    För att målet att bli världsledande ska kunna nås har regeringen satt upp fem delmål i sin strategi: digital kompetens, digital innovation, digital trygghet, digital ledning och digital infrastruktur. Det kan handla om allt från att utbilda äldre medborgare att bli mer bekväma i det digitala samhället till att säkra utbyggnaden av bredband i glesbygd.

    Regeringen har även utsett en digitalchef, med titeln Chief Digital Officer. Åsa Zetterberg, tidigare ansvarig för digitaliseringsfrågor hos Sveriges kommuner och landsting (SKL), tillträdde tjänsten i januari i år. Hennes uppgift är att driva på genomförandet av digitaliseringsstrategin.

    En huvuduppgift blir att öka tempot inom den offentliga sektorn, som behöver bli bättre på att ta tillvara på den datadrivna förvaltningens möjligheter. Sådana processer kräver dock eftertanke då känsliga eller sekretessbelagda uppgifter hanteras. Lagstiftningen har haft svårt att hänga med.

    – Definitivt är det så. Jag tror att vi har varit lite naiva och inte alltid tagit säkerhetsfrågorna på allvar, säger Peter Eriksson.

    Sarah Arlebrink har som stadsjurist i Göteborgs Stad erfarenhet av de frågeställningar som kan dyka upp i digitaliseringsprocesser.

    – Det finns allmänt en god kunskap och stor vilja att driva digitaliseringen framåt, men kunskapen kring juridiken saknas ofta. Därför är det viktigt att ha med juridiskt kunniga och experter på informationssäkerhet tidigt i processerna, säger Sarah Arlebrink.

    Fredrika Lagergren Wahlin, vicerektor för samverkan vid Göteborgs universitet och verksam vid institutionen för tillämpad informationsteknologi, lyfter gärna fram parallellen med industrialiseringens tidiga epok under 1800-talet då den enskilda människan ofta glömdes bort när utvecklingen rusade fram.

    – Vi måste ta mänskliga hänsyn och hantera processen så att vi lyfter fram positiva värden. Digitalisering av offentlig verksamhet förändringar styrningen av samhället. Men vi behöver mer kunskap om vad det innebär att vara människa i det digitala samhället, säger Fredrika Lagergren Wahlin.

    Det digitala samhällets risker och mörka sidor har stått i fokus den senaste tiden, med avslöjanden kring hur bland annat data om Facebooks användare använts i politiska syften. Det har talats om ett hot mot demokratin. Peter Eriksson har haft möten med flera av de globala internetföretagen.

    – Mitt intryck är att nätjättarna tidigare ansett att de inte har något eget ansvar, att de bara ger möjligheter för människor att mötas eller söker fram information som redan finns. Men utvecklingen har sprungit ifrån det läget. De har ett ansvar och nu börjar de känna trycket att ta det ansvaret, säger Peter Eriksson.

     

    Seminarier i Almedalen

     

    Kan vi använda datorspelens drivkraft för att nå unga som varken arbetar eller studerar?

    Måndag 2 juli | 12:00-13:00

    Hur blir Sverige en digital nation i framkant?

    Tisdag 3 juli | 09:00–10:00

    Blir natur och kulturarvet mer levande om det är digitalt?

    Onsdag 4 juli | 9:00–10:00

    Hållbara och ohållbara IT-system: Hur kan svenska myndigheter behålla kontrollen över sin data?

    Fredag 6 juli | 10:30–11:30

     

    Det här är en artikel ur vårt magasin Arena Västsverige, ladda ner hela magasinet här.

  5. ”Vi har ett ansvar att inte bygga journalistik kring twitterstormar”

    Leave a Comment
    Valrörelsen 2018 kommer till stor del att äga rum på sociala medier. Olika kampanjer och budskap vill få oss att reagera och snabbt ta ställning, ofta på bara några sekunder. Hur påverkar det debattklimatet och det demokratiska samtalet?

     

    Text: Sara Steinholtz Sparby

    Enligt en rundringning som Dagens Nyheter genomfört tror alla riksdagspartier att sociala medier blir viktigare i årets valrörelse än någonsin. Dessutom förväntar sig partierna en hårdare ton jämfört med tidigare val, trots att de själva inte säger sig vilja vara en del av ett hårt debattklimat.

    – Valet 2018 kallas ibland för Facebook-valet. Så långt vill inte jag gå men visst kommer en stor del av valrörelsen att utspela sig på sociala medier och framför allt Facebook som är den största kanalen. Det påverkar tonen i debatten. På sociala medier råder ett mer direkt tilltal som kan göra det lättare att gå över gränsen, att bli mer osaklig eller gå till personangrepp, säger Henrik Ekengren Oscarsson, ansvarig för svenska valforskningsprogrammet och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

    Han påpekar samtidigt att det är viktigt att inte använda ”twitterankdammen” som en barometer för det allmänna debattklimatet.

    – Det är lätt att få en skev bild av samtalstonen när man är inne på Twitter och läser hätska, kortfattade inlägg. Då gäller det att komma ihåg att det bara är 3–4 procent av befolkningen som har ett twitterkonto, huvuddelen av debatten förs inte där.

    Pia Rehnquist är chefredaktör för Sydsvenskan och även ansvarig utgivare för Helsingborgs Dagblad. Hon upplever att viljan att maximera gillandet, klickandet och spridningen på sociala medier bidrar till att förenklade och polariserade synsätt breder ut sig samtidigt som partierna pratar mindre och mindre sakpolitik.

    – Trots det märker vi att våra läsare efterfrågar mer fokus på just sakfrågor och mindre på det politiska spelet, säger hon.

    Pia Rehnquist upplever att diskussionsklimatet har hårdnat på alla nivåer de senaste åren. Både mellan politiker och bland allmänheten.

    – Vi märker också stor skillnad på redaktionerna. Sedan något år tillbaka är tonen mot oss hårdare. Det känns mer vedertaget att tycka illa om journalister och medier i dag.

    Henrik Ekengren Oscarsson håller med om att debattklimatet har blivit allt mer polariserat de senaste åren, men säger samtidigt att tonen alltid hårdnar när det är valår.

    – Det är relativt förutsägbart att det blir ett hårdare tonläge när vi går in i en valrörelse.  Det blir mer fokus på ansvar och resultat. Vems fel är det att det ser ut som det gör? säger han.

    På sociala medier drillas vi i att reagera och snabbt ta ställning i olika frågor och den som vill nå ut med ett budskap har några få sekunder på sig att väcka uppmärksamhet.

    – Risken är att politiken reduceras till talepunkter och slogans. Vi behöver skapa plattformar där människor som har ansvar för viktiga delar av vår vardag får möjlighet att förklara hur de tänker och resonerar. Annars tvingas de ansvarstagande partierna att spela i samma liga som de populistiska, säger Henrik Ekengren Oscarsson och fortsätter:

    – På lång sikt hoppas jag att de förtroendevalda som vi väljer att ge vår väljarmakt till, är personer som inte tar den lätta vägen med förenklade budskap.

    Pia Rehnquist menar att politikerna själva och media har stort ansvar för att få till ett justare debattklimat med mer fokus på sakfrågor.

    – Vi inom media vet precis vilka historier och slagkraftiga rubriker som lockar till läsning. Vi har ett ansvar att vara sakliga och inte rusa med och bygga journalistik kring twitterstormar, säger hon.

    Henrik Ekengren Oscarsson menar att det största ansvaret ligger hos var och en av oss.

    – I dag är vi snabba att fördöma meningsmotståndare istället för att vara intellektuellt nyfikna på andras åsikter. Det gäller att vara uppmärksam och inte dras med och själv börja använda samma hårda ton, säger han och fortsätter:

    – Det gäller att komma ihåg att valrörelser alltid handlar om de frågor där det råder mest konflikt. Det är konflikterna som får mest uppmärksamhet vilket kan ge en skev bild av verkligheten. Vår forskning visar att väljarna brukar ha en positiv bild av valrörelsen. De anser sig bli mer kunniga och får ett större förtroende för politiker. Det kan vara hårda tag i debatten men samtidigt ser vi att det händer något positivt när vi går igenom en valrörelse. Det är trösterikt.

     

    Seminarier i Almedalen

     

    Hur mår svensk demokrati och vem styr valrörelsen?

    Måndag 2 juli | 09:00-10:00

    Snacka om nyheter – Vilka medier väljer unga? Och vad blir den verkligt virala valfrågan?

    Måndag 2 juli | 13:30-14:30

    Sociala medier-priset: Vem gör samhället bättre genom sociala medier?

    Tisdag 3 juli | 16:00-16:30

    Svensk samhällsopinion: om förtroende, oro, viktiga samhällsfrågor och partier

    Fredag 6 juli | 09:00-10:00

     

    Det här är en artikel ur vårt magasin Arena Västsverige, ladda ner hela magasinet här.

  6. Arena Västsverige – ett magasin om västsvenska perspektiv på nationella utmaningar

    Leave a Comment
    När vi lägger valåret 2018 till historien är förhoppningen att det sker med en känsla av att årets debatt präglats av öppenhet och tolerans. Aldrig tidigare i modern tid har behoven av ett djuplodande och tillåtande offentligt samtal varit större.

    I Västsvenska Arenans program för Almedalsveckan 2018 löper frågan om det demokratiska samhällskontraktet som vi lever i idag och vikten av det upprätthålls, som en röd tråd. Under veckan medverkar forskare, politiker och representanter från media i ett samtal om framtidens demokrati. Hur hanterar vi gemensamt den samhällsförändring som vi just nu genomgår, där förtroendet för fakta och underbyggda åsikter ständigt ifrågasätts?

    Hållbara demokratiska spelregler är extra viktigt i samhällets pågående digitaliseringsomställning, vilket är ett annat gemensamt tema för Västsvenska Arenan i år. Bland annat träffar vi Sveriges första Chief Digital Officer för att prata om hur Sverige kan bli en digital nation i framkant, missa inte det. Dessutom genomsyrar hållbarhet flera av de aktiviteter som anordnas och vi lyfter tillsammans med näringsliv, akademi, politik och ansvarig minister frågan om hur ett konsumtionsmål kan konkretiseras på nationell nivå.

    Det här är ett axplock av vad du som läsare får ta del av i vår tidning och vad du som besökare kan få uppleva på Västsvenska Arenan i Almedalen. Förhoppningsvis känner du i slutändan att vårt arrangemang har andats långsiktighet och att du har lärt dig något nytt på vägen.
    Varmt välkommen och trevlig läsning!

    Ingrid Pousard
    Ansvarig Västsvenska Arenan

    Här kan du ladda ner och ta del av hela tidningen: Arena Västsverige 2018

  7. Breda samhällsfrågor i fokus för Västsvenska Arenan

    Leave a Comment
    Pressmeddelande Västsvenska Arenan 18 juni 2018

     

    Digitalisering, hållbarhet och framtidens demokrati – det genomsyrar Västsvenska Arenans program i Almedalen 2018. Under Almedalsveckan ger forskare, näringslivet och det offentliga olika perspektiv på några av samhällets främsta utmaningar.

     

    För sjunde året i rad presenterar Västsvenska Arenans parter ett gemensamt program för Almedalsveckan. Med åtta ministerbesök och närmare 100 aktiviteter är det den största satsningen hittills.

    – Vi presenterar ett starkt program som lyfter några av våra mest aktuella samhällsfrågor och i vissa fall även förslag på lösningar. I botten har vi samhällets digitalisering som nu realiseras genom lagar och praktiska omställningar för verksamheter. Hand i hand med den löper frågan om hur vi skapar ett hållbart samhälle ur ett demokratiskt perspektiv, ur ett socialt perspektiv och ur ett konsumtionsperspektiv, säger Ingrid Pousard, ansvarig för Västsvenska Arenan.

    I Västsverige finns flera exempel på hur olika parter inom samhället och politiken arbetar tillsammans för att nå långsiktiga resultat. Samverkan är också ett nyckelord för Västsvenska Arenan.

    – Med de utmanande samhällsfrågor vi har idag kan inte var och en ha sin egen agenda. Hos oss möts representanter från politik, näringsliv, akademi och offentlig sektor under ett och samma tak, vilket ger ett brett perspektiv på aktuella ämnen och möjlighet att mötas och skapa riktningar för framtiden.

    Västsvenska Arenans gemensamma seminarier:

    Hur mår svensk demokrati och vem styr valrörelsen? Den gängse bilden är att debattklimatet är tufft och omöjligt att påverka, samt att fakta inte är fakta längre utan infiltreras av nätrobotar och kommersiella intressen. Är det verkligen så här? Vad säger sociala medier, traditionella medier och politiken om läget? När: måndag 2 juli, kl. 09.00-10.00

    Hur blir Sverige en digital nation i framkant? Digitaliseringen är en stor samhällsförändring fylld av möjligheter, men också utmaningar. Hur säker är vår integritet när känsliga uppgifter blir digitala? Vilka yrken behöver vi på framtidens arbetsmarknad? Möt Sveriges första chief digital officer, i ett samtal om Sverige som digital nation. När: tisdag 3 juli, kl. 09.00-10.00

    Hur klimatsmart kan Sverige bli? Den snabba utvecklingen har satt konsumtionsfrågan på sin spets. Sverige vill gå i bräschen och skapa nationella riktlinjer för hållbar konsumtion. Tillsammans med ansvarig minister, näringsliv och forskare på området belyser vi ett nationellt konsumtionsmåls möjligheter och konsekvenser på global nivå. När: onsdag 4 juli, kl. 09.00–10.00

    Västsvenska Arenan finns i direkt anslutning till Almedalsparken, på Strandvägen vid Kruttornet.

    Läs hela programmet här: Program 2018

    Västsvenska Arenan är en sammanslutning av åtta parter; Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Västsvenska Handelskammaren, Chalmers, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. I Almedalen blir vi en gemensam röst för Västsverige, men lyfter frågor som berör hela landet. Hos oss finner du forskare och experter inom en rad olika områden som kan hjälpa till att belysa aktuella frågeställningar och bidra med olika perspektiv.

  8. Stambanornas finansiering diskuteras på Västsvenska Arenan

    Leave a Comment
    Den 2 juni stod det klart. Regeringen satsar 3,8 miljarder på järnvägen mellan Göteborg och Borås via Landvetter. Därmed kommer Sveriges nya stambanor börja byggas från tre håll Göteborg – Borås, Järna – Linköping och Lund – Hässleholm. Men frågan kring hela finansieringen kvarstår.

     

    När den nya satsningen på järnvägen Göteborg-Borås presenterades som en del av den nationella infrastrukturplanen i början av juni, möttes beskedet av stor glädje.

    – Med Västlänken och detta besked kommer vi äntligen kunna öka tågtrafiken för invånarna, säger Johnny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen.

    Han är en av de regionala politiker som tillsammans med andra aktörer, däribland Västsvenska Handelskammaren, arbetat länge för en ny järnväg på sträckan. Beskedet innebär att regeringen lägger 3,8 miljarder på nya stambanor mellan Göteborg–Borås och att bygget ska kunna påbörjas 2024. Regeringen har också meddelat att nya stambanor börjar byggas från tre håll i landet.

    – Jag är väldigt nöjd med att Miljöpartiet och Socialdemokraterna har kommit överens om att bygget av nya stambanor ska ske från tre håll samtidigt. Ostlänken, Göteborg och österut mot Borås samt Lund–Hässleholm. Nya stambanor för höghastighetståg är nödvändiga för att staten ska kunna tillmötesgå medborgarnas önskan om snabbare och mer pålitlig tågtrafik, säger Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott.

    Samtidigt kvarstår frågetecken kring finansieringen. Den totala kostnaden för de nya stambanorna beräknas landa på ca 230 miljarder kronor varav sträckan Göteborg – Borås står för cirka 30 miljarder kronor. Det är mycket pengar vilket innebär att bygget riskerar att dra ut på tiden. Men att skjuta kostnaderna på framtiden innebär samtidigt att nyttorna skjuts på framtiden. Vad händer om nödvändiga infrastruktursatsningar inte genomförs inom en snar framtid? Har vi råd att vänta?

    Välkommen att ta del av de fortsatta finansieringsfrågorna på Västsvenska Arenan under Almedalen:

    Måndag 2 juli: Har Sverige råd att vänta på tåget?

    Onsdag 4 juli: Dyra stickspår eller nya stambanor?

     

    Regeringens presskonferens 2 juni 2018: Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren, Karolina Skog (MP), miljöminister, Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande Borås, Tomas Eneroth (S), infrastrukturminister, Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelseordförande Göteborg, Birgitta Losman (MP), ordförande regionutvecklingsnämnden VGR, Magnus Kårestedt, vd Göteborgs Hamn, Ulrika Frick (MP), ordförande kollektivtrafiknämnden VGR.

    Fakta

    En ny tågförbindelse kommer minska restiden Göteborg – Borås från dagens 60 min med buss, till 35 min med tåg. Om hela sträckan byggs ut med ny järnväg kan restiden Göteborg – Jönköping sjunka från två timmar med buss, till 50 min med tåg. Antalet pendlare i stråket förväntas öka från 100 000 idag till 170 000 år 2050

  9. Västsvenska Arenans invigningskväll i Almedalen 2018

    Leave a Comment

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    När  Söndagen 1 juli kl 19:30-21:30

    Var Västsvenska Arenan i direkt anslutning till Almedalsparken, intill Västerport på Strandvägen

    Söndagen den 1 juli är det dags för Västsvenska Arenans invigningskväll i Almedalen. Vi drar igång Almedalsveckan 2018 med en härlig kväll med mycket nätverkande och intressanta samtal. Du hittar oss som vanligt precis intill Almedalsparken åt väster vid havet. Boka in kvällen i din kalender redan nu.

    Anmäl ditt intresse på vår Facebooksida eller Kontakta oss för mer info.