KOMPETENSBRIST största utmaningen för näringslivet

KOMPETENSBRIST största utmaningen för näringslivet

Den svenska ekonomin går bra. Ändå står många utanför arbetsmarknaden, samtidigt som företag ropar efter kompetens som inte finns. Carl Bennet, Gunilla Nilsson och Håkan Samuelsson är tre av Sveriges mäktigaste företagsledare och de har alla erfarenheter av de utmaningar som hela den globala industrin nu står inför.

Nej, Sverige befinner sig knappast i ett ekonomiskt krisläge. Istället är vi ett av de länder i västvärlden som har utvecklats starkast de senaste åren. Men bakom de glada siffrorna döljer sig hundratusentals personer som har svårt att hitta jobb, och mängder av företag inom både industrin och tjänstesektorn som behöver lägga stora resurser för att hitta den nyckelkompetens som behövs för att klara konkurrensen på lång sikt. Volvo Cars är ett av bolagen som har stora planer för framtiden.

– Vi befinner oss i en fas av kraftig expansion, på flera sätt. Våra ägare satsar stora resurser på utveckling av ny teknik och nya bilmodeller och vi expanderar i produktionskapacitet globalt. Det har redan gett resultat i form av ökade försäljningsvolymer och högre lönsamhet, men det är tufft att hitta all kompetens vi behöver för att utveckla ny teknologi, exempelvis för elektrifiering och uppkopplade bilar, säger vd Håkan Samuelsson.

Volvo Cars har länge arbetat aktivt med marknadsföring riktad mot universitet, högskolor och potentiella framtida medarbetare som redan är etablerade i arbetslivet. Undersökningar visar också att företaget rankas som en allt attraktivare arbetsgivare inom flera yrkesgrupper. Trots det är det alltså inte möjligt att hitta kompetens i Sverige som kan tillgodose hela behovet.

Driver egen skola

På SKF är situationen lite annorlunda. Företaget rekryterar inte just nu, men den snabba teknikförändringen gör att större resurser behöver läggas på forskning, utveckling och digitalisering av verksamheten.
– Det är dessa områden som säkrar vår långsiktiga konkurrenskraft, säger SKF:s Sverige-vd Gunilla Nilsson. Men det är svårt att hitta rätt profiler. Även produktionen förändras och morgondagens industriarbetare har en helt annan profil än de vi anställde för bara tio år sedan. Den här förändringen går allt snabbare.

Många företag kan inte lita till att det offentliga utbildningsväsendet klarar av att få fram den kompetens som efterfrågas. På SKF tog man saken i egna händer redan för 80 år sedan när SKF Tekniska Gymnasium startades. Skolan ligger intill den egna anläggningen, vilket gjort det möjligt att skapa en tät koppling till den framtida arbetsmarknaden.
– Eleverna gör hela sin praktik hos SKF, både i Sverige och i någon av våra andra enheter i världen. Många av våra högsta chefer är tidigare elever på skolan. Utan den hade det varit mycket svårare för oss att upprätthålla konkurrenskraften, säger Gunilla Nilsson. Ett grundläggande problem för industrin är att morgondagens arbetskraft har en vag bild av vad ”industrin” är för något, menar Gunilla Nilsson.
– Fram till nyligen såg de flesta industrin som något mörkt, kallt och smutsigt. Men idag har många ungdomar inte någon bild av industrin överhuvudtaget, och det är kanske ännu värre. Utmaningen är därför att höja intresset för teknik, matematik och naturvetenskap över lag och visa att industrin idag innebär spännande tekniska utmaningar på hög nivå. SKF har engagerat sig i flera projekt som syftar till just detta. – Vi jobbar med bland annat Mathivation , ett matteprojekt som pågår i skolor runt om i landet, och är engagerade i Universeum. Vi medverkar också varje år på Vetenskapsfestivalen, som är Europas största vetenskapliga festival. Där visar vi experimentella bitar från vår industri och låter besökarna titta, känna på och testa olika vetenskapliga fenomen. I Mathivation ser vi till att projektet drivs på de orter där vi själva rekryterar.

Utbildning utan lån

Genom Yrkeshögskolan har det varit möjligt att skaffa sig en eftertraktad kompetens utan att behöva lånefinansiera utbildningstiden. Men trots att YH-utbildning ofta leder till jobb har trycket på utbildningarna generellt varit lågt de senaste åren. Inte heller har lärlingsutbildningar, en ännu tydligare näringslivsknuten utbildningsform, lyckats vinna särskilt mycket mark i Sverige. Carl Bennet, styrelseordförande och huvudägare i Getinge, Lifco och Elanders, menar dock att lärlingssystemet är en viktig del av svaret på Sveriges kompetensutmaningar.

– Kommunikationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är oerhört viktig, och där är lärlingssystemet en bra lösning. Tyskland har, tillsammans med Schweiz och Österrike, varit oerhört framgångsrikt inom detta och de får omkring en halv miljon personer om året i arbete på det här sättet. Skulle vi ta in 50 000 lärlingar, vilket är strax under Tysklands nivå sett till befolkningsstorleken, så skulle det ge en väldig effekt.

Carl Bennet menar att lärlingssystemet är särskilt bra då det är attraktivt även för dem som inte ser en universitetsutbildning som ett självklart alternativ. – Vi måste inse att ett sätt att utbilda sig och lära inte passar alla, och att alternativen kan passa olika bra beroende på period i livet. Det måste finnas flera olika sätt att fånga upp människor. Det är inte heller nödvändigt att blanda in politikerna i lärlingssystemet, det skulle kunna lösas direkt mellan arbetsmarknadens parter. Hindret har istället varit att det setts som lönedumpning av facken, en tolkning som Carl Bennet menar är helt missvisande.
– Jämför med Tyskland. Där betalar företagen en lön till lärlingen som motsvarar en tredjedel av en vanlig lön, vilket är ungefär lika mycket som en student får som studielån i Sverige. Båda får en bra utbildning, men skillnaden är att studenten lånar, medan lärlingen får pengarna från en arbetsgivare.

”Idag har många ungdomar inte någon bild av industrin överhuvudtaget.” Gunilla Nilsson, SKF

Carl Bennet är själv delaktig i att ta fram ett avtal för lärlingsutbildningar och modellen är tänkt att pilottestas i både Göteborg och Västerbotten, där eleverna ska gå halva tiden på sin gymnasieskola och halva på arbetsplatsen. Samtidigt menar han att man ska vara försiktig med att specialisera utbildning och praktik i ett alltför tidigt skede.
– Både studenter och arbetsgivare bör tänka tvärvetenskapligt och se till att kombinera utbildningar. Får man kvalitet och bredd i sin utbildning så har man en bra grund att stå på. Specialiseringen kommer ute på arbetsmarknaden och sedan måste man ändå utvecklas och vidareutbilda sig. Kunskap är en färskvara och vi kommer att byta jobb allt oftare i framtiden.

Gunilla Nilsson tycker också att politikerna bör fundera över hur samhället kan stötta företag så att de kan behålla personal under tillfälliga svackor. Även här är Tyskland en föregångare.
– Där går man ibland ner till fyradagarsvecka, samtidigt som staten går in och betalar en utbildningsdag per vecka. Då minskar behovet av att säga upp personal och den anställde får istället möjligheten att höja sin kompetens genom utbildningen.

Bättre validering behövs

Sverige står nu inför en alldeles särskild utmaning när de tiotusentals flyktingar som beviljas asyl i landet ska ut i jobb. Hittills har den processen fungerat dåligt, men det finns stora möjligheter till förbättring menar Carl Bennet.
– Det tar i snitt sju år innan en flykting gått klart sin SFI och kommit ut på arbetsmarknaden. Men jag kan lova att det skulle gå på ett år ifall man byggde in ett lärlingssystem i integrationen av flyktingar, en modell där man arbetar halva tiden och läser svenska halva tiden. Det skulle vara mycket bättre både för samhället och för flyktingarna själva.

Även många av dem som har en efterfrågad akademisk examen hamnar utanför arbetsmarknaden, eller i ”fel” jobb. En viktig fråga är därför hur dessa personer snabbare ska få sin kunskap validerad, och kompletterad. Gunilla Nilsson påpekar att det här problemet är gammalt.
– Vem har inte hört om kärnfysikern som blev taxiförare? Det är inget nytt, men det blir mycket mer synligt och akut när så många kommer hit. Det måste till effektivare mallar och koncept som kortar ner processen och som kopplar ihop de nyanlända med rätt personer inom näringslivet. Just nu tar vi inte hand om dem alls.

”Vi utbildar för morgondagens behov”

Näringslivets förändrade behov av kompetens kräver ett utbildningsväsende som hela tiden ligger steget före. Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet menar att det är viktigt att våga testa nya utbildningskombinationer:

– När arbetsmarknaden är i ständig förändring behövs många olika kunskaper som både driver och möter de olika utmaningar som samhället har. Teknisk och naturvetenskaplig kompetens behöver kombineras med kunskaper inom samhällsvetenskap, humaniora och konst. Jag tror att det finns utrymme för mycket bättre kommunikation mellan näringslivet och akademin vad gäller att uppmärksamma och skapa förståelse för nya utbildningskombinationer, utöver de mer traditionella utbildningsvägarna.

Hur gör ni för att hålla er uppdaterade på arbetsmarknadens rekryteringsbehov?
– Från universitetets perspektiv hinner arbetsmarknadens behov av kompetens ofta ändra sig innan nuvarande studenter är färdigutbildade. Vi utbildar därför inte bara för dagens behov utan självklart även för morgondagens. Eleverna ska få den kreativa och kritiska förmåga som krävs på framtidens arbetsmarknad. Ett konkret exempel på nya behov ser vi bland annat när det gäller våra IT-utbildningar som kompletteras med samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv. Vi startar därför nya masterutbildningar som kombinerar dessa områden.

Text: Mats Hellström   Bild: Volvo cars, SKF, Sören Håkanlind

Utvalda seminarier på #VästsvenskaArenan inom ämnet kompetensförsörjning

» Förarlöst, men inte utan styrning
Måndag 4 juli, 09.00 – 10.00

» Kan enklare arbetsuppgifter bli viktiga, riktiga jobb? Jämlikt Göteborg.
Måndag 4 juli, 15.00 – 16.00

» Satsa på bred validering av kompetens!
Tisdag 5 juli, 09.00 – 10.00

» Hur säkrar vi industrins behov av yrkesutbildad kompetens?
Tisdag 5 juli, 10.30 – 11.30

» Alla talar om snabbspår för nyanlända | Men vad menar de?
Fredag 8 juli, 09.00 – 10.00

Färdigheter

Upplagt på

29 juni, 2016