Nationell samordning nödvändigt för stärkta svenska städer

För att säkerställa tillväxt och hållbar utveckling i svenska städer är det oerhört viktigt att omvärlden upplever dem som attraktiva. I den globaliserade värld vi lever i konkurrerar svenska städer med tex London eller Berlin, ett slag som kan tyckas svårt att vinna, men Sverige lockar många gånger med perspektiv som trygghet, fungerande välfärd och närhet till naturen.

På senare år har den generella bilden av Sverige dock påverkats av den utveckling som sker på det sociala området i svenska städer. Svenska storstäder har tampats med den här problematiken under många år, men nu står även mindre städer och landsbygd inför liknande utmaningar. Parterna i Västsvenska Arenan gick i fjol samman och lyfte vikten av en samlad strategi, en storstadsstrategi, för samsyn och synergier kring lösningar för att vända utvecklingen i våra städer. I december träffas representanter från nationell, regional och lokal nivå i Västsverige för att diskutera frågorna vidare, eller närmare bestämt, hur vi går från ord till handling. Charlotte Johansson, verksamhetschef för det nationella regeringsinitiativet Delegationen mot Segregation berättar om sin organisations arbete för att stärka svenska städer ur ett socialt perspektiv.

 

Delegationen mot segregation är en myndighet som startade i början av 2018, berätta mer om ert uppdrag?

Myndigheten har flera uppdrag. Det ena handlar om kunskap, där vi bland annat sprider forskning och erfarenheter. Det kan röra sig om segregationens mönster, om orsaker och konsekvenser samt om metoder och praktiker för att minska och motverka segregation.Det andra handlar om samverkan och om att bidra till att fler aktörer samarbetar för att lösa segregationsutmaningarna. Det är till exempel kommuner, landsting, civila samhället, myndigheter, forskare och näringsliv. Samverkan behöver ske både på lokal, regional och nationell nivå samt mellan olika sektorer, till exempel inom arbetsliv, bostad och utbildning.

 

Kan du ge oss en bild av hur allvarlig segregationen är i Sverige?

Vi vet att den socioekonomiska segregationen i Sverige ökar men det finns idag ingen statistik. Ett av myndighetens uppdrag är därför att ta fram ett system för att mäta och följa upp segregationen i Sverige. Uppföljningssystemet ska användas av flera olika aktörer och vi har därför bett om återkoppling kring vad som kan och bör mätas från många olika organisationer.

Vilka är effekterna av att komma till rätta med segregationen?

Alla påverkas av ett samhälle som är segregerat men effekterna är mer negativa i områden och bland grupper där de socioekonomiska resurserna är små. Ett samhälle där skillnader är mindre och förutsättningarna mer lika är känslan av gemenskap, trygghet och tillit större hos alla och chansen ökar att människor får en bättre hälsa, bättre utbildning och bättre boenden.

 

Hur ser arbetet ut i Västsverige?

Under 2018 fick 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar i olika områden möjlighet att ta del av ekonomiska medel för att minska och motverka segregation. Bland de 32 kommunerna är flera västsvenska, till exempel Göteborg och Borås.  Vi stöttar också andra västsvenska kommuner, till exempel Mölndal, Falköping och Skövde i deras arbete med att kartlägga hur segregationen där ser ut och att göra behovsanalyser. Här har även ett flertal ideella organisationer, som exempelvis Göteborgs räddningsmission, IFK Uddevalla och Kvinna till kvinna, fått stöd från oss.

Hur kan vi skapa social hållbarhet i våra städer?

Fler måste arbeta tillsammans för att bryta segregationen. Dessutom måste arbetet vara långsiktigt och baseras på relevant och tillgänglig kunskap. Det behöver också vara sektorsövergripande – till exempel bör de olika förvaltningarna i kommunen sträva mot samma mål i exempelvis bostads- och skolfrågor. Vi behöver också fler dialoger där vi delar erfarenheter om vad som fungerat, vilka satsningar som gjort skillnad och så vidare.